En del bekanta till mig brukar ofta fråga: "hur fan orkar du träna? Vad är det som gör att du pallar?" 

Hade tänkt prata lite om det och dela med mig av min syn på det hela.

Min motivation till att träna och vara aktiv kommer i grund och botten från mig själv - viljan att vara bättre, starkare. Att bevisa för mig själv att jag KAN bara jag anstränger mig tillräckligt.

Det handlar om självdisciplin, att kunna vara lite "sträng" mot sig själv och att ta sig upp ur soffan den där söndagseftermiddagen när man helst av allt bara vill ligga kvar. Det handlar om att VILJA bli bättre och viljan att förändras (till det bättre förstås). 

Hängivenhet helt enkelt.

Men det är inte bara kampen mot mig själv som motiverar mig, det är även mina vänner och familj. Personer jag älskar. Jag vill på något sätt göra dem stolta och att de ska tänka: "wow, hon kan den där tjejen!". 

Jag känner inte att jag har något att bevisa för andra människor, utan det är mer att jag vill få lite beröm från folk jag bryr mig om. Det motiverar mig.

Sen har vi ju min grabb, och bloggpolare förstås. Det är han som håller ihop mig när jag är på gränsen till att gå sönder. Det är han som får mig att våga. Att våga ta en chansning, att hoppa utan att veta vart jag hamnar. 

Det är han som är en av mina största inspirationskällor - det kan jag säga utan att överdriva. Utan honom hade min motivation för inte bara träning, men livet i sig, inte varit alls lika stor. 

Han ger mig styrka som jag inte visste fanns inom mig. 

Så alla ni som läser detta och tänker "fan jag kommer aldrig få motivationen till att börja träna" - eller till att fullfölja något annat i livet. 

Tänk då på allt bra ni har i ett liv, vänner, familj, kärlek? Låt dem vara er motivation till att för en gångs skull fullfölja något. Låt inte alla motgångar som ni kommer möta (utan tvekan) dra ner er. Fokusera på allt bra som ni har på gång!

 

Tänk på alla dem som någon gång i ditt liv har tryckt ner dig och gjort dig mindre än vad du är. Bevisa att ni är bättre än dem! :)

Jag känner mig starkare än någonsin, och det har jag till stor del Sebbe att tacka! Jag vill att han ska vara stolt över mig och därför jobbar jag varje dag hårdare och hårdare! Vill bevisa för honom att han har hittat en bra tjej - en tjej som fullföljer saker och ting. En tjej han stolt kan kalla "sin".

Han har vänt det mesta i mitt liv mot det positiva och det är jag evigt tacksam för. Min fina grabb :)

Ha det underbart!

/ Hanna